48: Dyslexi och självkänsla

Vad är psykisk hälsa? Det är inte alltid så lätt att förklara men det handlar kortfattat om hur vi mår och trivs med livet. Det kan också handla om vår förmåga att klara livets upp och nedgångar. Forskning visar att många barn och ungdomar med dyslexi lider av dålig självkänsla. Detta påverkar den psykiska hälsan och kan göra det svårare att hantera motgångar.

Lennart Ewaldsson är legitimerad psykolog sedan 1998 och specialist i neuropsykologi bland annat på Psykologforum i Uddevalla. Han har många års erfarenhet av psykologbedömningar, behandling och klinisk handledning tillsammans med föräldrar, barn och ungdomar. Lennart är själv dyslektiker och förälder till två barn med dyslexi. I DyssePodden berättar han om sin egen skolgång och hur han hittade egna verktyg för att klara av såväl grundskola som universitet. 

Alma och Fanny har själva erfarenhet av dålig självkänsla på grund av dyslexi. I samtalet med Lennart tar de upp frågor som ibland tappas bort i diskussionen mellan elever, föräldrar och skola. Det är ofta så mycket fokus på hjälpmedel och anpassningar att måendet glöms bort.

I det här avsnittet får du bland annat veta mer om varför det är viktigt att jobba med sin egen självbild, hur man hittar en inre trygghet, skillnader mellan tjejer och killar och hur man kan upptäcka dålig självkänsla hos sitt barn. Lennart ger oss konkreta tips på hur man stärker sin egen eller någon annans självkänsla och självförtroende. Missa inte ett av våra viktigaste avsnitt!

DyssePodden
DyssePodden
48: Dyslexi och självkänsla
/

47: Mitt barn har dyslexi – så här gjorde vi!

Alma och Fanny har bjudit in sina mammor, Åsa och Kristin, till DyssePodden. Detta är ett fantastiskt avsnitt att lyssna på tillsammans med hela familjen. Ett känslosamt samtal med hög igenkänningsfaktor för alla oss föräldrar som har barn med dyslexi.

Alma och Fanny tog studenten i våras och mammorna har fått lite tid att reflektera över sina döttrars skolgång och vad som har fungerat och vad som inte har fungerat. De har också funderat över sin egen roll som förälder till ett barn med dyslexi och vad de hade kunnat göra annorlunda.

Samtalet handlar bland annat om hur föräldrarna såg tecken på läs- och skrivsvårigheter i tidig ålder både hos Alma och Fanny men ändå dröjde dyslexidiagnoserna flera år. Åsa och Kristin resonerar över hur man ska agera som förälder om barnet eller ungdomen inte vill ha hjälp i samtalet med skolan. Bör man som förälder köra över sitt barn och ta kontakt med skolan ändå? Påverkar det skolans beslut angående anpassningar om det är eleven själv som ber om hjälp eller om det är en förälder som tar samtalet med skolan?

Det blir extra känslofyllt när samtalet kommer in på känslor och hur man som förälder kan känna enormt dåligt samvete. Både på grund av tjat och hårda ord vid läxläsning men också den ständiga känslan av att man borde stå på sig mer gentemot skolan. Alma och Fanny är dock rörande överens med sina mammor om att föräldrar inte ska känna dåligt samvete och att det blir bra till slut i alla fall!

Missa inte detta fina avsnitt med två föräldrar som delar med sig öppenhjärtigt av sina egna erfarenheter och reflektioner!

För er som undrar så kunde inte papporna vara med under den här intervjun men vi hoppas såklart att de kan medverka någon annan gång.

DyssePodden
DyssePodden
47: Mitt barn har dyslexi – så här gjorde vi!
/

46: Hjärnan gör jobbet även när vi använder talsyntes

Nytt avsnitt av DyssePodden. Tor Ghai har själv grav dyslexi och Adam Gustavsson har en son med dyslexi. Vad har Tor och Adam mer gemensamt? Jo, de har båda satsat på att bygga digitala verktyg för dyslektiker.  TorTalk och IcanRead konverterar text till tal. Båda verktygen är utvecklade med en enkel och användarvänlig design.

Tor arbetade tidigare på MTM (Myndigheten för tillgängliga medel) med talsyntes för synskadade och han märkte att det fungerade för honom. När Thor började studera psykologi 2010 tog han fram ett digitalt verktyg för eget bruk. Detta har utvecklats till dagens TorTalk. Tor och Adam ger oss en inblick i hur talsyntes fungerar och varför det ibland låter lite konstigt. De förklarar för oss hur deras respektive verktyg fungerar. Grundtanken är ungefär densamma men med vissa skillnader, bland annat att IcanRead översätts till 60 olika språk och med TorTalk kan man välja bort text inom parentes (till exempel referenser).

Tor och Adam berättar för Alma och Fanny om sina egna erfarenheter som dyslektiker och som förälder till ett barn med dyslexi. Samtalet handlar också om hjälpmedel då och nu, hur dyslexin kan försvåra för de som har två modersmål och att vi måste bli duktigare på att bekräfta och lyfta styrkorna hos barn med dyslexi. Avsnittet avslutas med reflektioner runt avkodning och varför det är så bra att använda talsyntes.

DyssePodden
DyssePodden
46: Hjärnan gör jobbet även när vi använder talsyntes
/

45: Vad säger logopeden om dyslexiutredningar?

När ska man göra en dyslexiutredning och hur får man överhuvudtaget till en utredning? Hur går det till att göra en utredning och ska man förbereda sig innan? Alma och Fanny har massor med frågor till Birgitta Stenbäck, som i sin roll som logoped på Logopedbyrån Dynamica har gjort över 700 dyslexiutredningar.

Avsnittet handlar också om hur man kan misstänka att ett barn har dyslexi, att de nya digitala verktygen hjälper många dyslektiker men kan också göra att dyslexin upptäcks senare än vad som var vanligt förr. Birgitta tar även upp viktiga tankar runt känslor och skuld som man som förälder kan känna efter barnets dyslexiutredning och hur utredningen även kan påverka barnets självkänsla. 

Hur går man vidare med skolarbetet efter en dyslexidiagnos? Alma och Fanny berättar om sina erfarenheter från skolan och om sina egna utredningar. Vi får även veta skillnaden mellan pedagogisk och medicinsk diagnos. Avsnittet avrundas med Birgittas råd till föräldrar och barn som har varit på en dyslexiutredning. Hon tar även upp de styrkor som hon, i sin roll som logoped, har märkt är vanligt förekommande hos barn med dyslexi

Har du frågor och funderingar runt dyslexiutredningar? Missa inte detta informativa och engagerande avsnitt. Har du ytterligare frågor rörande ditt barns dyslexi går det bra att maila info@fdb.se. 

DyssePodden
DyssePodden
45: Vad säger logopeden om dyslexiutredningar?
/

44: Koppla grepp om engelskan när man har dyslexi

Kämpar ditt barn med engelskaläxor? Undrar du vad som gäller inför nationella proven i engelska i 6:an och vill du få tips på de bästa verktygen för att träna på engelska både i skolan och hemma? I det här avsnittet av DyssePodden berättar Alma och Fanny, som båda har dyslexi, om sina egna upplevelser från engelskalektionerna och hur de resonerade runt valet av att lära sig ytterligare ett modernt språk, utöver engelska. 

Alma och Fanny samtalar med Sara Kristiansson som är engelskalärare på Gråboskolan, en grundskola i Visby. Sara berättar hur hon lägger upp sin undervisning för att alla elever ska känna sig trygga med att både kunna ta in engelska och att våga prata engelska såväl i klassrummet som i hemmiljö. Hon ger konkreta tips på hur du som förälder kan hjälpa ditt barn, som har dyslexi, och vad skolan kan göra för att underlätta för alla barn som kämpar med engelska i skolan. Lyssna också på vad Sara säger om nationella proven i engelska och vilka anpassningar som är tillåtna, ett ämne som är superaktuellt just nu. 

Om du önskar ytterligare tips på hur du kan hjälpa ditt barn med engelskainlärning läs gärna Linda Harritz text som du hittar på FDB:s hemsida

DyssePodden
DyssePodden
44: Koppla grepp om engelskan när man har dyslexi
/

43: Dyslexiveckan Special

Kultur för alla – på olika sätt med Alma och Fanny

Kultur för alla – på olika sätt, årets tema för Dyslexiveckan.  I detta avsnitt av DyssePodden träffar Alma och Fanny, våra nya poddvärdar, Emma Kindblom från Legimus, Johanna Nylander från Svenska Dataspelsbranschen och Isabelle Broddén från SubReader. Tre personer som på ett eller annat sätt arbetar med att tillgängliggöra kultur för dyslektiker och för alla med läs- och skrivsvårigheter. 

  • Legimus är MTM:s eget digitala bibliotek. MTM står för Myndigheten för tillgängliga medier och de lyder under Kulturdepartementet. Legimus kan alla få tillgång till som har någon form av svårighet att läsa text i tryck. Det krävs alltså ingen dyslexidiagnos.
  • Svenska Dataspelsbranschen jobbar kontinuerligt i nära samarbete med speltillverkare för att göra spel mer tillgängliga för personer med dyslexi. Exempel på detta kan vara lättläst text, att minimera mängden av text och använda ljud istället för text. Det kan vara en fördel att behålla viss text i spelen eftersom det kan ge positiv effekt i form av förbättrad engelska och kontinuerlig lästräning. 
  • SubReader underlättar för alla dyslektiker som känner igen sig i hur jobbigt det kan vara att sitta i skolan och inte hänga med i filmerna som visas. Många dyslektiker tycker det är pinsamt att följa med kompisar på bio när man inte kan hänga med i textningen. SubReader löser detta både för biobesök, streamingtjänster och i skolan. 

Alma och Fanny berättar om sina egna erfarenheter och tar upp frågor som de själva har funderat länge på. Missa inte ett roligt avsnitt fyllt med bra tips och många nya insikter.

DyssePodden
DyssePodden
43: Dyslexiveckan Special
/

42: Hur förbereder man sig inför gymnasiet och fortsatta studier, när man har dyslexi?

Några av de vanligaste frågorna vi får från föräldrar till barn och ungdomar med dyslexi handlar om övergången till gymnasiet och hur man ska tänka runt fortsatta studier efter gymnasiet. I det här avsnittet träffar vi Diana Storvik och Heidi Wåxberg. Diana jobbar som specialpedagog på gymnasium i Göteborg och hon driver också bloggen ”Specialpedagog på gymnasiet”. Heidi jobbar som Funkasamordnare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. 

Vi tar upp frågor som berör övergången från grundskola till gymnasiet och vidare från gymnasiet till högskola/universitet. Vad krävs av eleven och vad kan du som förälder hjälpa till med? Vilken hjälp kan man få på gymnasiet och på högskola/universitet? Hur och när söker man stöd? 

Diana förklarar hur hon jobbar med stödjande strukturer, tillgängliga mallar och tydliggörande pedagogik, ett arbetssätt som passar de flesta elever, med eller utan diagnos. Fokus ligger på ökad delaktighet och att öka elevernas självständighet. I många fall handlar det också om att förbereda sig inför fortsatta studier. Heidi informerar bland annat om ansökningssystemet ”Nais” och de olika typer av stöd som finns att tillgå på högskolan och universitet.

Missa inte ett mycket intressant och fullspäckat avsnitt som ger svar på frågor som alltid är lika aktuella. Vi avslutar programmet med Dianas och Heidis bästa tips för dig som har dyslexi och som är på väg till gymnasiet och till fortsatta studier.

DyssePodden
DyssePodden
42: Hur förbereder man sig inför gymnasiet och fortsatta studier, när man har dyslexi?
/

41: Möt folkbildare, författare och programledare Beppe Singer i DyssePodden

Beppe Singer, hjärnan bakom program som Hjärnkontoret, Det stora experimentet och Labba. Han är också författare, lärare, föreläsare och numera tävlingsledare för ”Den stora läsutmaningen”. Skolan ska vara en rolig plats att vara på, men Beppe vet av egen erfarenhet att det inte alltid är så. Han hade själv en jobbig skolgång som har satt spår för livet. Beppe tyckte inte om skolan och lärarna tyckte inte om Beppe. Han kände sig ofta dum när han inte kunde svara på frågor eller hänga med på lektionerna, något som många dyslektiker känner igen sig i. 

I DyssePodden berätta Beppe om sina egna erfarenheter från skolan och vad som fick honom att plugga till lärare. Vi reflekterar över vilka lärare som man kommer ihåg, de bra eller dåliga? Beppe hyllar och skäller på lärarna om vartannat. Han minns med värme en enskild lärare som var avgörande för hans fortsatta livsresa. Numera brinner Beppe för att ta vara på barnens nyfikenhet och experimentlusta genom att lära ut kemi, fysik och ”Beppematik” på ett roligt och annorlunda sätt. Du har säkert sett Beppes ansikte på en experimentlåda i en leksaksaffär nära dig. Beppe talar också om varför det var viktigt att få en ADHD-diagnos som vuxen och att han fortfarande kämpar med sitt dåliga självförtroende. Avsnittet avslutas med Beppes bästa råd till lärarna och äntligen får vi veta vilket experiment som är Beppes egen favorit.

DyssePodden
DyssePodden
41: Möt folkbildare, författare och programledare Beppe Singer i DyssePodden
/

40: Gymnasieeleverna som har skrivit en egen bok för att öka kunskapen om dyslexi

”Har du dyslexi? Jaha, så du har svårt med att läsa och skriva”. Detta är den absolut vanligaste reaktionen som dyslektiker får när man berättar om sin diagnos.

För många dyslektiker känns det som en stämpel på att man är trög. På grund av den bristande kunskapen om hur det är att leva med dyslexi föddes idén till Dyslexiboken UF. Alma Landqvist och Fanny Eriksson, från Nyköpings gymnasium, berättar om sina egna erfarenheter från skolan och varför det är så viktigt att skriva en bok om dyslexi där man bland annat samlar röster från dyslektiker, samhällets fördomar, fakta och tips till lärare. Två drivna och engagerade gymnasielever som brinner för att öka samhällets förståelse för dyslexi. Missa inte utlottningen av deras bok – Jag kan nästan stava.

Följ DyssePodden på Instagram och FDB på Facebook för att vara med i utlottningen!

DyssePodden
DyssePodden
40: Gymnasieeleverna som har skrivit en egen bok för att öka kunskapen om dyslexi
/

39: Det är aldrig för sent att lyckas

DyssePodden träffar Petra Elftorp, som innehar en PhD och undervisar i pedagogik vid Universitet i Limerick på Irland. Petra jobbade tidigare som yrkesvägledare i Sverige. De senaste åren har hon även ägnat sig åt forskning inomämnet dyslexi hos vuxna och hur dyslexin har påverkat deras yrkesliv. Maria och Petra pratar om hur dyslexi kan te sig hos vuxna och varför det kan vara viktigt att få sin dyslexidiagnos även som vuxen.  Vi får höra vad näringslivet kan bidra med på arbetsplatser för att underlätta för vuxna med läs- och skrivsvårigheter. 

Petra delar med sig av sina forskningsresultat när det gäller samhällets syn på vad kunskap anses vara och hur IQ värderas. Lyssna på ett intressant samtal om hur vi tillsammans kan hjälpas åt att redan i skolan omvärdera vad som är viktigt för att ”lyckas” i livet?

DyssePodden
DyssePodden
39: Det är aldrig för sent att lyckas
/